Hittills har vi kikat mycket på compliance-frågorna utifrån ett ganska ensidigt insiderperspektiv. Oavsett vad du må tycka om EU-byråkrati och långsamma beslutsprocesser bör det poängteras att många av förändringarna som trätt i kraft de senaste åren faktiskt fört med sig kraftiga förbättringar också. För oss konsumenter innebär till exempel regelverket Solvens 2 och MiFID-direktivet ett rejält lyft för vår finansiella framtid.

Vi ska nu titta närmare på vad de här två regelverken innebär för dig som privatperson och konsument.

Vad är Solvens 2?

Kanske har du aldrig hört talat om ordet solvens förut? Det är i så fall förståeligt då det är ett typiskt exempel på branschspråk från försäkringsbranschen. Det som du som konsument och sparare behöver känna till är att solvensgraden anger förhållandet mellan värdet på ditt försäkringsbolags tillgångar – och värdet på de framtida utbetalningar man åtagit sig att ge sina kunder, till exempel utbetalning av garanterade pensionsbelopp. Man kan summera det som att solvensgraden är den viktigaste siffran att känna till om ditt försäkringsbolag, då det ger dig en uppfattning om försäkringsbolagets finansiella styrka.

I Sverige drabbades många försäkringsbolag hårt av finanskrisen 2008 och de följdeffekter som uppstod efteråt. För försäkringstagarna var det dock svårt att förstå försäkringsbolagens agerande, till exempel uppstod ramaskri när försäkringsjätten AMF tvingades göra ett smärtsamt återtag av försäkringstagarnas icke garanterade kapital. För en oinsatt medelsvensson såg det ut som att tjänstepensionen sjönk och att bolaget tog tillbaka pengar – trots att bolaget alltså bara följde gällande regelverk.

I över tio års tid har det nu pågått omfattande insatser för att skapa ett nytt europeiskt regelverk: Solvens II. Syftet med de här nya reglerna är framförallt att stärka skyddet för konsumenterna, alltså försäkringstagarna, samt att öka konkurrensen mellan försäkringsbolagen – och därigenom söka uppnå ökad transparens och förbättrade villkor. En annan viktig förändring är förbättrad insyn för berörda tillsynsmyndigheter för att de i sin tur ska kunna få en bättre förståelse för vilka risker försäkringsbolagen har i verksamheten, samt djupare insikt i hur styrning och kontroll fungerar i verksamheten. Solvens II ställer krav på hur tillgångar och skulder värderas, hur företagsstyrning, riskhantering och intern kontroll fungerar samt krav på rapportering till tillsynsmyndigheter och marknaden. Den största förändringen som träder i kraft i och med Solvens II är framförallt det nya sättet att beräkna försäkringsbolagens kapitalkrav – som nu bör baseras på risk, istället för på volym, som tidigare varit legio.

Vad är MiFID-direktivet?

Nästa direktiv som vi ska kika närmare på är det så kallade “MiFID-direktivet” – detta sorteras i sin tur under kategorin fullharmoniseringsdirektiv från EU. Det må låta som rena rama grekiskan, men i praktiken är det inte krångligare än att att EU:s fullharmoniseringsdirektiv är tvingande på så vis att medlemsländerna inte är tillåtna att avvika från de överenskomna reglerna.

MiFID-direktivet är framtaget för att stärka skyddet för dig som investerare, samt för att öka konkurrensen på värdepappersmarknaderna bland dem som handlar med finansiella instrument. MiFID-direktivet implementerades i Sverige hösten 2017 och märks framförallt av hos bankerna som fått mer administration att hantera kring sina kunder. Bland annat har banken ansvar för att känna till din nationalitet när de rapporterar till myndigheterna.

Representerar du ett företag eller juridisk person behöver du numera en Legal Entity Identifier, så kallade LEI-kod om du vill ha möjlighet att handla till exempel valutor, aktier, ETF:er eller obligationer.

Än så länge har direktivet inte märkts av i form av drastiska avgiftshöjningar hos banker och andra finansiella institut. Vad som sker framöver på avgiftsfronten återstår att se.